Åt Samma Håll

I februari var det bottenfryst i Mälaren
Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt att gå
Stockholm verkade full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

Båtarna låg inne vid stadsgårdens kaj
Jag var beredd att dra till Åbo, men hon räddade mig precis
Vad ska man göra ända fram till maj
Mörkret är så tungt och alla mänskor är som is
Men hon tyngdes inte ner
Hon sa: Vad spelar det för roll
Här, ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

Blå Dörren hade öppet och vi slog oss ner i baren
Hon var hemma efter veckor runt på resor och jag lyssnade
När hon sa: Jag kanske stannar här ett tag
Vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag
Jag måste bara hitta en roll
Jag sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

Vi ramlade runt på alla ställen som var öppna den natten
Vi var konstnärer, och dom bästa i sitt slag
Vi skulle ta oss långt, vi två
Hon sa: En dag står vi över februari, du och jag
Natten var så kall, vi höll hårt om varann
Nu stängde dom i Stockholm och mänskorna försvann
Men vi hade lusten i behåll
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

Jag ger min själ till händerna som ger och inte rycker
Jag sällar mig till hjältarna som gör och inte tycker
Hon var allt, hon var sin
Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
Bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
Vi behöver ingenting om vi kan starta på noll
Men jag har ett rum några kvarter härifrån
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll, härifrån
Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll