Den Vandrande Tumören

Jag kan förklara var jag hållit hus
Jag har plockat upp tankar ur mitt gatugrus
Bildat nya världsbilder runt varje minut
Men minuterna dom tycks ju aldrig ta slut
Dom prata om att göra avtryck i sanden
Och sen kom en våg och så försvann det
Vi hoppa över repen när vi var små
Men nu sitter i ett abandoned house det på oss två
Och jag är den vandrande tumören
Som inte får finnas till någonstans
Tär på mina vänner ja alla jag känner
Tär på relationer som förstör personer
Tär på hela jaget, finns det överhuvudtaget
Jag minns tider med asfalt och Jenka
Och jag läcker en kedja så du slipper tänka
Kasta åsikter av någon annans tycke
Och du är så smart när du lärt dig så mycket
Och jag var aldrig bra på att laga sånna fakta
Men jag visste hur man ducka, dom skjuter så akta
Kanske spara en blick för att se vem som bestämmer
Men jag blunda alltid, det är kanske där skon klämmer
Och jag är den vandrande tumören
Som inte får finnas till ibland
Kom tysta ner mig, blunda om du ser mig
Kom vägra mig blodet, vägra mig kroppen
Kom trampa på mig när jag ligger på botten
Kom se på mig, säg att du ser någonting
Kom hjälp mig att vilja, vilja någonting
Tumören den svider, jag kvider i plågor
Humöret var aldrig mer än lodräta vågor
Så kom
Låt mig börja om